Protester mot planerad kolgruva i Australien

DAGENS ETC.

En planerad kolgruva i den australiska delstaten Queensland väcker stora protester. Den australiska regeringens eftergifter gentemot det indiska gruvbolaget upprör både miljövänner och ursprungsbefolkningen.

Övergången till förnybara energikällor har minskat efterfrågan på kol på den globala marknaden. Kolgruvor världen över avvecklas och stängs. I Australien finns dock planer på att öppna en kolgruva som skulle bli den största i landets historia och en av de största i världen.

Det är det indiska gruvbolaget Adani Mining som vill anlägga en gruva i delstaten Queensland. Om gruvan blir verklighet planerar man att bryta närmare 40 miljoner ton kol om året i 60 år. Det innebär att den under sin livstid skulle släppa ut omkring 4,7 miljarder ton växthusgaser.

I Australien – där man redan känner av klimatförändringarna med återkommande värmeböljor och skogsbränder, skyfall och översvämningar – har gruvplanerna väckt starkt missnöje hos stora delar av befolkningen. Protesterna mot gruvan har närmast blivit en folkrörelse. Över 150 lokala gräsrotsgrupper samlas under parollen Stop Adani och motståndet mot gruvan anses vara den största miljörörelsen i Australiens historia.

Isaac Astill är talesperson för kampanjen #StopAdani vid klimatorganisationen 350.org Australia.

– Vi har sällan skådat ett projekt som varit så djupt impopulärt bland en så bred samling australier. Den här gruvan är Australiens linje i sanden. Vi vill ha ett stopp för expansionen av fossila bränslen, säger han.

Det föreslagna gruvprojektet är omfattande. Då merparten av kolet ska exporteras till Indien måste en ny järnvägslinje byggas och kopplas ihop med en befintlig godsjärnväg, för att transportera kolet de ca 40 milen från gruvan till hamnen i Abbot Point. Den kolterminal som i dag finns där skulle behöva byggas ut för att klara den ökade belastningen och skulle då bli en av de största i världen.

Kusten vid Abbot Point omges av det världsarvslistade – och döende – Stora barriärrevet. Isaac Astill säger att gruvan och den påverkan den skulle ha på klimatet vore förödande för revet.

– Revet har blekts för att havet blivit varmare och flera stora områden är redan döda. Dessutom är Abbot Point hemvist för dugonger, snubfindelfiner och flera utrotningshotade sköldpaddor. Blir projektet av måste havsbotten vid hamnen muddras och gruvans export skulle innebära att ytterligare 500 kolfartyg måste färdas genom revet varje år.

Isaac Astill berättar vidare att gruvan skulle förbruka närmare tio miljarder liter grundvatten om året – detta i en tid när jordbruket redan kämpar för att överleva under perioder av rekordtorka – och att motsvarande 28 000 fotbollsplaner skog skulle behöva skövlas för att göra plats för gruvan.

Australiens klimatråd, Climate Council of Australia, släppte i förra veckan en rapport om riskerna med Adanis gruva. Enligt den kommer Australien inte att kunna hålla sin koldioxidbudget – den mängd koldioxid ett land kan släppa ut om vi ska klara att begränsa den globala uppvärmningen till två grader – om gruvan byggs. Ska budgeten hållas får mindre än tio procent av befintliga australiska kolreserver utvinnas och förbrännas och det finns inte utrymme för några nya kolgruvor. Australien bör snarare börja fasa ut befintliga gruvor omgående.

– Vi kan inte få bukt med klimatförändringarna om vi fortsätter att bygga enorma kolgruvor. Den här gruvan skulle allvarligt underminera Australiens klimatarbete och den strider helt mot Parisavtalet. Världen borde vara rasande på den australiska regeringen för att den stödjer gruvan, säger Amanda McKenzie som är chef vid klimatrådet.

Både den federala australiska regeringen (som styrs av det borgerliga partiet Liberal Party) och delstatsregeringen i Queensland (som styrs av arbetarpartiet Labor Party) vill att gruvan ska byggas, med motiveringen att den skulle generera betydande inkomster och arbetstillfällen. De har gett projektet särskild status för att påskynda och underlätta processerna kring miljöprövningar, gruvtillstånd och finansiering.

– Den australiska regeringen gör allt för att underlätta för Adani, snarare än att verkligen granska projektet, konstaterar Isaac Astill från 350.org Australia.

Redan i juli 2014 godkände den dåvarande federala miljöministern Greg Hunt (Liberal Party) gruvprojektet. Han menade att kolet från gruvan inte skulle ha någon väsentlig påverkan på klimatförändringarna och därmed inte på Stora barriärrevet. Han hänvisade också till att Adani skulle tvingas uppfylla ett hundratal strikta miljövillkor.

Flera av dessa villkor har dock slopats sedan dess. Så sent som i förra veckan rapporterade australiska medier att regeringen dragit tillbaka åtta villkor som skulle skydda flera hotade sköldpaddsarter.

I april beviljade delstatsregeringen i Queensland Adani en obegränsad vattenlicens på 60 år, gruvans hela livslängd, vilken möjliggör för bolaget att hämta obegränsat med vatten ur närliggande vattendrag och grundvattenkällor.

– Regeringen försöker desperat få gruvan att bli av. Deras beteende är djupt ansvarslöst, säger klimatrådets Amanda McKenzie.

Även det australiska ursprungsfolkets, aboriginernas, rättigheter riskerar att kringskäras.

För att få bygga gruvan behöver Adani enligt rådande lagstiftning ett godkännande från markens traditionella ägare, de aboriginska folken Wangan och Jagalingou. Då de har gjort anspråk på native title (ungefär sedvanerätt) för det aktuella området har de rätt att delta i förhandlingarna kring regeringsbeslut som kan påverka deras intressen i marken, exempelvis gällande gruvtillstånd.

Detta godkännande är nu ett av de främsta hindren för projektet. En klar majoritet av Wangan och Jagalingou är starkt kritiska till gruvan och vad den skulle göra med den mark där deras folk levt i många generationer.

Murrawah Johnson är en av talespersonerna för Wangan och Jagalingou. Hon säger att de är beroende av marken och vattendragen för sin identitet och sin kulturs överlevnad.

– Vattnet ger marken liv och i marken finns vår historia, vår berättelse om vilka vi är. Hur ska vi kunna veta vilka vi är om vår mark förvandlas till ett stort svart hål, säger hon.

Wangan och Jagalingous anspråksgrupp, de som omfattas av anspråket på native title, har vid tre tillfällen röstat emot gruvprojektet och nekat att underteckna ett avtal om markanvändning, ett så kallat Indigenous Land Use Agreement (ILUA), med Adani.

Trots det undertecknade sju av anspråksgruppens tolv representanter ett ILUA i april 2016. Adani menar att de därmed har den majoritet och det godkännande de behöver för att gå vidare med gruvan.

Senare framkom dock att fyra av de sju som skrev under hade tagit emot pengar av Adani. De avsattes av anspråksgruppen och ersattes av fyra gruvkritiska representanter. Därmed, menar Wangan och Jagalingou, är Adanis avtal inte giltigt. Tvisten om detta avtal är en av fyra parallella rättsprocesser som de driver mot gruvbolaget.

Enligt rådande lagstiftning måste samtliga representanter för en anspråksgrupp skriva under ett ILUA för att det ska kunna registreras, men sedan 2010 har lagen tolkats så att det räcker att en majoritet undertecknar. Ett domstolsbeslut i ett annat fall i februari slog dock fast att det som står skrivet i lagen ska gälla, att samtliga representanters namnteckningar krävs. Enligt detta beslut är det avtal Adani säger sig ha med Wangan och Jagalingou inte juridiskt giltigt.

Strax efter beslutet i februari introducerade regeringen ett förslag om en ändring i lagstiftningen kring native title så att tolkningen som varit prejudicerande sedan 2010 blir lag. De sju underskrifterna på Adanis avtal kommer då i så fall räcka.

– Jag är hundra procent säker på att regeringen vill få igenom den här lagändringen för att bana väg för Adani och deras gruva. Det är alldeles uppenbart, säger Murrawah Johnson.

Senaten röstade ned lagändringsförslaget i mars. I april, under ett besök i Indien, ska Australiens premiärminister Malcolm Turnbull ha lovat Adani att frågan om native title inte ska få stoppa projektet. I maj röstades dock förslaget ned igen och i juni ska senaten ta upp det på nytt. Därefter fortsätter rättsprocessen kring Wangan och Jagalingous omstridda avtal.

– Vi har en hel del lobbyarbete framför oss, men vi tänker inte ge upp. De får inte bygga den här gruvan. Över min döda kropp, säger Murrawah Johnson.

Hon menar att även om de skulle förlora samtliga rättstvister mot Adani så skulle gruvbolaget ändå få svårt att genomföra projektet. Kostnaden för att etablera gruvan och omgivande infrastruktur beräknas landa på närmare 21 miljarder australiska dollar (ungefär 137 miljarder kronor). Efter omfattande påtryckningar från såväl Wangan och Jagalingou som miljörörelsen har flera australiska och internationella storbanker dragit sig ur projektet eller uteslutit finansiering av gruvan.

Just nu pågår en intensiv kampanj för att förmå Australiens största bank, Commonwealth Bank, att helt utesluta framtida finansiering av gruvprojektet. Enbart under den första veckan i maj hölls ett femtiotal aktioner mot banken runtom i landet.

– Det här sänder ett tydligt budskap till regeringen och andra investerare att alla satsningar för att hjälpa det här projektet kommer att mötas av obevekligt folkligt motstånd, säger Isaac Astill.

Trots det är både delstatsregeringen och den federala regeringen villiga att skjuta till pengar.

Inför det senaste delstatsvalet 2015 lovade Queenslands premiärminister Annastacia Palaszczuk att Adanis järnvägs- och hamnprojekt inte skulle belasta skattebetalarna. Som medlem i G20 har Australien dessutom ett åtagande att fasa ut subventioner till fossila bränslen.

Häromveckan rapporterade dock australiska medier att delstatsregeringen i Queensland erbjudit Adani ett avtal som låter bolaget vänta med utbetalningen av gruvroyalties, den ersättning gruvbolag betalar för rätten att gräva upp resurser. Under gruvans första sju år skulle bolaget bara betala två miljoner australiska dollar om året för det utvunna kolet. Det skulle innebära 320 miljoner australiska dollar (drygt två miljarder kronor) i uteblivna royalties.

Den australiska regeringen har också bekräftat att den överväger att låna ut en miljard australiska dollar (ungefär 6,5 miljarder kronor) till Adani för att finansiera järnvägen till Abbot Point. Beslutet väntas fattas inom några veckor.

Lånet är högst kontroversiellt, särskilt sedan australiska medier rapporterat om att uppemot tre miljarder australiska dollar från gruvprojektets intäkter skulle hamna hos ett bolag som är registrerat på Cayman Islands och som ägs och kontrolleras av familjen Adani. Enligt en undersökning som miljöorganisationen Australian Conservation Foundation låtit göra har miljardlånet stöd hos bara knappt sju procent av australierna och protesterna mot det har varit omfattande.

Under två veckor i maj drev den gruvkritiska rörelsen en kampanj som riktade sig till parlamentsledamöterna. Man uppmanade alla australier att ringa, mejla eller twittra till sina ledamöter för att få dem att stoppa lånet. I torsdags hölls också en stor aktion utanför Queenslands parlament i delstatshuvudstaden Brisbane.

Från regeringshåll fortsätter man att framhålla gruvans ekonomiska betydelse, trots utbredd skepsis. Många australier tror att uppgifterna om miljardintäkter till delstatens ekonomi är överdrivna. Adanis påstående att gruvan skulle generera 10 000 nya arbetstillfällen har skjutits i sank sedan markdomstolen i Queensland slagit fast det snarare skulle röra sig om knappt 1 500 nya jobb.

Enligt det australiska institutet för energiekonomi och finansiell analys (IEEFA) planerar Indien, som enligt Adani ska importera merparten av kolet från gruvan i Queensland, att helt sluta importera kol senast 2021. Både IEEFA och Australiens klimatråd varnar i nya rapporter att gruvan riskerar att bli en stranded asset, en ”strandad tillgång” som inte kommer att generera förväntade intäkter. Därutöver skulle gruvans förväntade påverkan på klimatet ha negativa effekter på andra viktiga näringar, såsom jordbruket och turismen.

Amanda McKenzie vid Australiens klimatråd säger att det vore ett stort ekonomiskt risktagande att bygga gruvan och den omgivande infrastrukturen.

– I dag är ny förnybar energi billigare än ny kol. Kina och Indien, de marknader som vår regering påstår ska köpa kolet från den här gruvan, satsar stort på förnybar energi. Då vi ser en tydlig övergång till förnybara källor världen över är det minst sagt vårdslöst av den australiska regeringen att stödja den här gruvan.

Publicerad i Dagens ETC.

Foto: Wangan and Jagalingou Family Council

ADANIS FÖRESLAGNA GRUVA

Gruvförslaget presenterades 2010 av det indiska gruvbolaget Adani Mining, ett dotterbolag till konglomeratet Adani Group med säte i Ahmedabad, Indien. Adani Group ägs och kontrolleras av familjen Adani.
De vill anlägga gruvan i Galilei-sänkan, ca 40 mil väst om kuststaden Mackay i delstaten Queensland i Australien.
Den föreslagna gruvan ska bestå av sex dagbrott och fem underjordsgruvor på en yta av ca 28 000 hektar (280 kvadratkilometer).
Vid toppkapacitet skulle gruvan kunna producera 60 miljoner ton kol per år, men Adani har meddelat att man förväntar sig att utvinna 2,3 miljarder ton under gruvans livslängd på 60 år.
Enligt förslaget ska gruvan vara den första av flera gruvor i den kolrika Galilei-sänkan.
Gruvan har hittills varit föremål för ett tiotal rättsprocesser, främst gällande dess miljöpåverkan och de aboriginska folken Wangan och Jagalingous motstånd mot gruvan. Bland annat stoppades 2014 företagets planer på att dumpa muddringsmassor från utbyggnaden av kolterminalen i Abbot Point vid Stora barriärrevet, vilket bedömdes skada revets känsliga ekosystem.
Kolet från gruvan ska exporteras till Indien för att förse omkring 100 miljoner indier med elektricitet. I Indien dör 100 000 människor varje år på grund av luftföroreningar från kolförbränning.
Mellan 2008-2014 spenderade delstatsregeringen i Queensland 9,5 miljarder australiska dollar på subventioner till gruvnäringen.

Källor: Australian Broadcasting Corporation, Climate Council of Australia, 350.org Australia