CAMINO.
Köttkonsumtionen måste minska, annars klarar vi inte klimatmålen. Det fastslår klimatforskare världen över. Vårt protein måste i högre grad komma från växtriket och Ombergs Ekogård i Östergötland visar vägen med sina odlingar av quinoa och hampa.
På den bördiga östgötaslätten växer framtidens protein – en uråldrig ört från Anderna och en gammal svensk kulturgröda som omges av fördomar. David och Liga Appelgren på Ombergs Ekogård, strax söder om Vadstena, odlar quinoa och hampa, något de hittills varit ganska ensamma om.
Utan tidigare erfarenhet av jordbruk och odling, bortsett från kolonilotten hemma i Norrköping, köpte de 2015 sin lilla gård vid Omberg. David, som ett par år tidigare startat det uppmärksammade Facebookkontot Matfusket, ville komma närmare framställningen av riktig mat. På bara tre år har de lyckats bli självförsörjande och nu är de med och visar vägen till odling av växtbaserat protein.
När de flyttade till gården började David genast undersöka vad de skulle kunna odla i den feta, svarta jorden. Han tittade på vad som odlas i andra kalla klimat, som Kanada, Anderna och Himalaya, och fastnade snart för den proteinrika quinoan.
– Det är en spännande gröda och vi är själva veganer, så vi bestämde oss för att testa, berättar han.
Samma år hade Sveriges lantbruksuniversitet konstaterat att det inte går att odla quinoa i Sverige, men David lät sig inte avskräckas. Efter lite efterforskningar hittade han Titicaca, en quinoasort som förädlats i Danmark för att passa vårt nordiska klimat. Han provade på någon kvadratmeter och det visade sig gå alldeles utmärkt.
David tog kontakt med en annan ekobonde i trakten, Erik Jacobsson, som gärna ville prova att odla på sin mark. De slog sig samman och bildade Svensk Quinoa, som var först i landet med att få ut sin quinoa på marknaden. Efterfrågan visade sig vara enorm, så odlingarna har vuxit för varje år och under 2018 har de odlat quinoa på 22 hektar.
– Det har gått väldigt bra. Att just vi lyckades, när experterna sa att det inte gick, kan bero på att vi fick tag i just den här sorten och att vi använt oss av en System Cameleon, som är en ny sorts såmaskin för ekologisk odling. Den sår i rader och gör det lätt att få upp ogräset. Den är utvecklad här i Östergötland och jag tror att den är en framtidslösning. Vi kommer säkert att få se massor av nya maskiner och redskap för ekologisk odling de kommande åren.
Skördar gör de med en vanlig skördetröska, inställd på raps. När den fått loss de brunbeiga fröna ska de torka i några veckor innan de skalas vid en skalanläggning.
Framgångarna med quinoan har inspirerat fler lantbrukare att testa. Småskaliga odlare har dykt upp runt om i landet.
– Det är bara positivt, jag ser inte andra quinoaodlare som konkurrenter utan som kollegor. Ju fler som odlar, desto fler konsumenter får tillgång till svenskodlad quinoa, säger David Appelgren.
Det är svårt att säga exakt hur stor klimatpåverkan vår köttkonsumtion har, det beror på hur man räknar, men enligt Naturvårdsverket stod kött och fisk för 27 procent av de konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen i Sverige år 2015. Räknar man med ägg och mejeriprodukter blir siffran 41 procent.
Säkert är dock att vi måste äta mindre kött för att minska utsläppen. Världsnaturfonden WWF har utarbetat One Planet Plate, en guide som visar hur vi kan äta för att klara 1,5-gradersmålet. Enligt den behöver vi gå betydligt längre än den halvering av köttkonsumtionen som tidigare föreslagits som nationellt mål.
– Det är alldeles tydligt att vi måste äta mer växtbaserat protein. Det är jättepositivt att svenska bönder börjar odla grödor som quinoa, men också mer baljväxter som ärter och bönor. Det är sådant som i dag till stor del importeras, så det är bra att de svenska bönderna tar hem produktionen. Inte minst för att Sverige har strängare regler för kemikaliehantering, vilket gör de svenskodlade livsmedlen mer kemikaliesäkra, säger Anna Richert som är senior expert på hållbar mat vid WWF.
WWF vill gärna se bättre politiska styrmedel, så att det inte blir upp till var och en att rädda planeten. Att göra rätt ska vara lätt. De följer exempelvis forskningen som undersöker möjligheten att införa en köttskatt, något som även David Appelgren ser som ett tänkbart sätt att få ned köttkonsumtionen.
– Men jag tror egentligen inte på att straffa konsumenterna, det är bättre med uppmuntran och det kan göras mycket mer från regeringshåll. Kanske ett statligt bidrag till ekologiska producenter av växtbaserat protein. Eller så kanske den maten kan göras momsfri så att den lättare kan konkurrera med importmaten. Sedan måste vi på individnivå börja fundera över hur vi kan använda andra råvaror. Där tror jag att det är viktigt att de som syns i media och skapar trender faktiskt lyfter fram det växtbaserade, ekologiska och närodlade.
Ombergs Ekogård odlar inte bara quinoa. År 2017 tog de sig an industrihampa, även det en gammal kulturgröda vars frön har ett högt proteininnehåll. Hampan visade sig vara både lättodlad och användbar. Trots det är det i dag bara en handfull lantbrukare som odlar hampa i Sverige, något David gärna vill ändra på. Han reser landet runt och föreläser om hampan och dess fördelar, med förhoppningen att inspirera fler att börja odla och använda hampa.
– Det finns en hel del fördomar kring hampa, men industrihampa har odlats mycket i Sverige under lång tid, även norröver. Den är något av det mest hållbara man kan odla. Den är tålig och kräver inga bekämpningsmedel. Dessutom kan man ta tillvara på hela växten.
David och Liga har själva utvecklat en rad olika hampaprodukter, som de säljer i sin gårdsbutik och hos utvalda återförsäljare. Av hampans frön gör de till exempel hampasmör, hampafröolja, hampapesto och hampamjöl. Av blommor och blad gör de kombucha. De har också tagit fram en mix till hampabiffar och vill fortsätta att experimentera fram fler produkter som ersätter såväl kött som köttsubstitut av soja.
Flera av de vegetariska halvfabrikat som finns på marknaden i dag, såsom soja och quorn, är processade och har en klimatpåverkan som inte ligger långt från köttets. För att hjälpa konsumenterna att göra hållbara val när de äter vegetariskt, håller WWF på att utarbeta en vegoguide som lanseras under 2019.
– Det är bra att sprida sitt proteinintag så att man inte bara ersätter köttet med de här processade produkterna, även om de fyller en viktig funktion. Vi vill lyfta fram att det finns protein även i baljväxter, spannmål och grödor som quinoa. Vi vill också luckra upp normen för vad som anses vara en bra måltid, säger Anna Richert.
En annan klimataspekt är att klimatförändringarna ändrar förutsättningarna för vad som går att odla – något vi redan märkt av. Sommaren 2018 var den varmaste och torraste som någonsin uppmätts i Sverige och torkan ställde till med stora problem för många av landets bönder. Ombergs Ekogård drabbades dock inte särskilt hårt.
– Både quinoa och hampa tål torka väldigt bra, så det har inte varit några större problem, även om vi så klart hade fått en lite större skörd om det hade regnat mer, säger David.
Han berättar om vänner som odlar gamla kulturgrödor och att de klarat sig bättre i torkan än nyare grödor.
– Det har daltats så mycket med de moderna sorterna att de behöver idealförhållanden för att växa. Der funkar inte nu när vi är på väg mot mer extrema väder. Många bönder kommer att behöva tänka om och fundera över vad de kan odla i stället.
Och det har börjat röra på sig. På senare tid har lantbrukare runt om i landet återupptagit odlingen av gamla kultursorter som gråärt, lupinböna och åkerböna – näringsrika baljväxter som mättat oss i århundraden innan köttet blev vardagsmat för det stora flertalet och jordbruket blev storskaligt och homogent.
David Appelgren menar att dagens jordbrukssystem är ohållbart och han är övertygad om att jordbruket och matproduktionen i Sverige står inför en omfattande omställning.
– Jag tror att all mat är ekologisk om tio år, det finns inget alternativ. Då kommer det nog inte heller vara så vanligt att äta kött och förhoppningsvis ser vi en mer småskalig matproduktion som kommit närmare konsumenterna.
Han säger att en förutsättning för att folk ska välja växtbaserat, ekologiskt och svenskodlat är att de livsmedlen görs tillgängliga och överkomliga. För att deras östgötska quinoa ska vara ett rimligt alternativ för så många som möjligt har de valt att ge den ett lägre pris än den som importeras från Sydamerika.
– Annars kanske de ändå köper den importerade, konstaterar David.
– Vi skulle så klart tjäna mer pengar om vi tog mer betalt och vår quinoa blev en lyxprodukt för ett fåtal, men det intresserar oss inte alls. Vi gör det här för att det är bättre för både hälsan och klimatet att äta växtbaserat och svenskodlat protein. Ju fler som gör det desto bättre.
Publicerad i Camino.
FAKTARUTA: QUINOA
Quinoa är en ört med ursprung i bergskedjan Anderna i Sydamerika, där den odlats i över 7 000 år. Den trivs i kallt och torrt klimat. På svenska kallas den mjölmålla. Den är fri från gluten, men rik på protein och essentiella aminosyror. Quinoan finns i flera färger och storlekar.
FAKTARUTA: HAMPA
Hampa är en ört och en av våra äldsta kulturväxter. På grund av släktskapet med den cannabis som odlas för drogtillverkning var all odling av hampa förbjuden i Sverige mellan 1971 och 2003, då vissa sorter av industrihampa blev lagliga. Hampa har ett högt proteininnehåll och används till livsmedel såväl som tillverkning av rep och kläder.