”Att flytta oss från vårt land är ett kulturellt folkmord”

DAGENS ETC.

I helgen protesterade tusentals australier mot planerna på att stänga avlägsna aboriginsamhällen i västra Australien. Blir de verklighet tvingas många aboriginer lämna sina hem och motståndare talar om ett kulturellt folkmord på en redan utsatt grupp.

”Det har alltid varit och kommer alltid vara aboriginskt land”, skanderade talkörerna i helgens protester i Australien. Demonstranterna, som under några timmar stoppade trafiken i de större städerna, intog gatorna för att försvara aboriginers rätt att bo kvar i sina hem och samhällen.

Det var i november förra året som premiärministern i Western Australia, Colin Barnett, meddelade att delstaten planerar att stänga minst 150 avlägset belägna aboriginsamhällen. Detta efter att landets federala regering tidigare beslutat att under 2015 sluta subventionera kostnaderna för sådana samhällen och istället lägga hela det ekonomiska ansvaret på delstaterna. Western Australia säger sig inte ha råd att själva bekosta grundläggande samhällsservice som elektricitet, vatten, avlopp och skolor, vilket får till följd att de boende tvingas flytta därifrån. Hur många som kan drabbas beror på vilka samhällen som stängs, något som delstatsregeringen just nu utreder.

Mitch Torres är en av talespersonerna för rörelsen Stop the Forced Closure of Aboriginal Communities (Stoppa den påtvingade stängningen av aboriginsamhällen) som tagit initiativ till protesterna. Hon menar att stängningen skulle innebära ett hårt slag mot en redan utsatt grupp, särskilt som delstaten inte erbjuder några alternativa bostadslösningar.

– Många riskerar att hamna i hemlöshet. De större samhällena är redan överbefolkade, så där finns inga bostäder. Istället flyttar nog många in till städernas utkanter, där problemen med alkohol är utbredda. Det kommer troligen också uppstå problem med psykisk ohälsa, för hur reagerar man om man tvingas bort från sitt land, från sitt hem? Politikerna verkar inte ha tagit de sociala kostnaderna med i beräkningen.

Den planerade stängningen utgör även ett hot mot den aboriginska kulturen, säger Mitch Torres.

– Att flytta oss från vårt land är ett kulturellt folkmord. Vi har en kulturell skyldighet att skydda vårt land och ta vara på traditionella kunskaper, som nu riskerar att gå förlorade. Att tvinga oss att flytta är att döda vårt folks själ och frånta oss syftet i våra liv.

Australiens konservative premiärminister Tony Abbott har ställt sig bakom delstatens planer. I ett kritiserat uttalande i radiokanalen ABC i mars menade han att staten ”inte i all oändlighet kan subventionera livsstilsval”. Ordet ”livsstilsval” upprörde många australier, som menar att det avslöjar Abbotts okunnighet om aboriginers relation till sitt land.

Mitch Torres säger att det var just Abbotts klumpiga ordval som startade den våg av protester som nu drar över landet.

– Oturligt nog för honom så fick det här ordet oss aboriginer, och många andra, att vakna upp, att reagera, att inse att vi måste göra någonting.

Helgens protester var del i det tredje globala uppropet mot stängningsplanerna. Tusentals samlades på gatorna för att visa sitt missnöje i storstäder som Sydney, Melbourne och Brisbane, men också i flera mindre aktioner runtom i landet. Utanför Australien hölls protester i bland annat Berlin, London och Chicago.

De två tidigare uppropen, den 19 mars och den 1 maj, samlade vardera runt tjugotusen demonstranter. Den stora uppmärksamheten fick delstatsregeringen att backa något i sin retorik. Premiärminister Barnett är numera noga med att framhålla att den inte har för avsikt att aktivt stänga några samhällen, men enligt Mitch Torres kan de boende omöjligt bo kvar utan grundläggande service. Hon hoppas att påtryckningarna nu ska leda till aboriginerna själva får vara med och diskutera hur framtiden ska se ut.

– Det vi vill är att få sitta med vid bordet. Hittills har inte politikerna diskuterat andra lösningar eller alternativ med oss överhuvudtaget.

Gatuprotesterna tog fart efter kontroversen kring ”livsstilsval”, men redan i november, direkt efter att stängningsplanerna offentliggjorts, inleddes kampanjen SOS Blak Australia. Den stöds av över 70 000 personer i sociala medier och har breddats till att omfatta den allmänna diskriminering och utsatthet som många aboriginer lever med – en situation som inte ser ut att ljusna. Sedan Tony Abbotts regering tillträdde 2013 har den gjort nedskärningar motsvarande nästan 3,5 miljarder svenska kronor i olika stödprogram för aboriginer.

Trots de federala nedskärningarna tror många att den planerade stängningen av aboriginsamhällen inte alls handlar om finansiering. Western Australia är rikt på mineraler, metaller, naturgas och olja. Gruvdriften är omfattande och delstaten är landets rikaste. Mitch Torres är en av dem som tror att det snarare handlar om att komma åt värdefull mark.

– Jag tror helt klart att det finns en större agenda och att gruvnäringen spelar in. De vill göra sig av med de hinder som finns för att de ska kunna lägga beslag på resurserna och vi aboriginer är ett sådant hinder.

Hon säger att det inte vore första gången aboriginer tvingas från sitt land för att de är i vägen eller utgör ett problem. Många tvångsförflyttades i och med koloniseringen och under halva 1900-talet togs ett stort antal aboriginska barn, de som kallas ”den stulna generationen”, med tvång från sina familjer.

– Det som är på väg att hända nu är en tredje våg av kolonisering. Än en gång försöker de ta våra hem, liv och drömmar ifrån oss. Jag vet inte vad som kommer att hända, jag vet bara att vi inte kommer att ge upp.

Publicerad i Dagens ETC.

Avlägsna aboriginsamhällen

Omkring 143 000 av Australiens aboriginer bor avlägset eller väldigt avlägset.
I Western Australia (WA) finns 274 avlägsna samhällen som är hem åt drygt 12 000 aboriginer. Minst 150 av dessa planeras nu att stängas.
De avlägsna samhällena varierar i storlek. 220 av de avlägsna samhällena i WA har färre än 50 invånare och 60 av dem har färre än tio invånare.

Australiens aboriginer – ett utsatt folk

Aboriginerna är Australiens ursprungsfolk och har funnits på kontinenten i minst 40 000 år. I dag lever ca 670 000 aboriginer i landet och de utgör ca 3 % av befolkningen. Många lever i fattigdom, med utbredd arbetslöshet och stora sociala problem.

Medellivslängden för aboriginer är ungefär tio år kortare än för andra australier. De har betydligt sämre hälsa än majoritetsbefolkningen och många drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och fetma.
Missbruket av alkohol och droger är utbrett. Ungefär 20 % dricker skadliga mängder alkohol och många, särskilt unga, sniffar bensin. Missbruket leder ofta till våld och våld i nära relationer är ett utbrett problem.
Var tredje aborigin lider av psykisk ohälsa. Andelen som dör i självmord är dubbelt så hög som bland icke-aboriginer.
Studier visar att 62 % av aboriginerna upplever att rasism haft stor negativ påverkan på deras liv och att det finns ett tydligt samband mellan rasism och psykisk ohälsa.
Aboriginer är överrepresenterade i kriminalvården. Nästan var tredje vuxen i fängelse och hälften av de intagna i den slutna ungdomsvården är aboriginer.
Aboriginer har i allmänhet sämre skolgång och lägre utbildning än icke-aboriginer, bara 59 % avslutar high school.
Hemlöshet är ett stort problem. Av de som har bostad är många trångbodda och var femte aborigin bor i en bostad som enligt myndigheterna inte håller godtagbar standard.

Källor: Overcoming Indigenous Disadvantage: Key Indicators 2014 Report, Social Justice and Native Title Report 2014.